Japp, då var det dags även denna månad att kolla när jag har ägglossning. Efter tre stickor kom strecket jag väntar på.
Det känns skumt, för i så många år har ägglossning varit förknippat med *att göra barn*. Den känslan sitter fortfarande hårt i och varje månad får jag påminna mig om att anledningen är något helt annat -nämligen PMS medicin som ska tas mellan ägglossning och mens.
Mina tabletter är en gudagova, mår för första gången bra i hela mitt liv under denna förskräcliga PMS perioden.
Tankar om syskon
Jag frågade maken igår vid matlagningen om han inte är redo för att försöka få barn igen på naturlig väg, men han var inte där ännu, inte redo. Frågan är om jag är där eller om det är för att jag just vet att ägglossningen är på intåg. Kanske över paniken för att adoption inte längre är ett alternativ för oss. Kanske är det för att jag blir påminnd om att jag har ägglossning nu.
Men hur tänker jag egentligen?! Visst vi har blivit gravida spontant 4 ggr under snart 11.5 år nu, det kallar inte jag ofta....varför kämpa sönder sitt sexliv igen efter alla år av besvikna månader. Nä, jag får nog satsar på IVF när vi är redo för barn igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar