Skingra tankar....

.....gör jag genom tidning och hyrfilm.



-Bloggat ifrån min Iphone.

Äggrapport

Ringde kliniken. Av våra 8 ägg var 6 mogna, 3 av dessa har blivit befruktade och ser normala och bra ut.

Ifall de skulle avstanna så ringer de på en gång. Så nu ber vi till högre makter att mins 1 håller sig i liv och är friskt.



-Bloggat ifrån min Iphone.

Status -BRA

God morgon allihop! Här hemma i vår lilla IVF bubbla är allt bra. Magen är inte alls lika svullen och gör mycket mindre ont:). Dock tycker jag mindre bra om det här progesteronet man ska föra upp. Men det är väl bara att bita ihop.

Jag hoppas på att helgen går fort samtidigt som jag älskar helg då det är förknippat med ledighet. Så känslan är tvetydig som ni säkert kan förstå.

Blä.....


-Bloggat ifrån min Iphone.

8 ägg

Snart bär det hemåt. Det blev 8 ägg, man vet dock inte hur många som är mogna. Jag fick ringa imorgon på journumret för att se hur det ser ut. Om det blir ägg att återinföra så sker det på måndag vid lunch, om det inte finns några till frysen så kommer vi få två ägg införda.

Just nu håller vi tummarna att det iallafall finns ett enda som vill komma tillbaka till mig.

Just nu:





-Bloggat ifrån min Iphone.

Snart dags....

.....för äggplock. Två Alvedon och en Flunittazepam Mylan (lugnande) är intagen. Kanylen är på plats och vi kom precis från rummet där maken lämnade sitt bidrag. En märklig situation det där, men så är det när man inte kan få barn på beställning.

I bilen så konstaterade vi att detta IVF försök har gått bra och smidigt, vi hoppas på att det ska fortsätta på denna väg.

Våra mål:
1. Få ut minst 5 mogna ägg
2. Få minst 1 befruktat ägg åter på söndag.
3. Plussa om ca 2 veckor
4. Hoppas på att vi har ett embryo friskt från makens translokation
5. Krysta fram ett levande barn om 9 månader (önskemål från pappan =pojke, önskemål från mamman = flicka).

Nu är det bara knipa tår och tummar;)

Ombytt till de sköna sjukhuskläderna:



Kanyl på plats:



Min säng:



Maken vilar med knäppta händer, men att be till högre makter vid sådana här situationer är ju inte helt fel:



Närhet är nog också bra:)


Bloggat ifrån min Iphone.

Dagen före äggplock

Idag var det sista omgången hos min kinadam, blev en halv behandling med fokus på livmodern och några nålar sattes på fötterna (kommer ej ihåg varför, men det var säkert något bra:)).

Imorgon klockan 7.00 bär det iväg till kliniken för äggplock -jag har gått runt (läs vaggat runt) och städat samt tvättat fönster här hemma för att skingra tankarna. Magen är rejält uppsvullen och hård, har mått lite illa idag men kunde tydligen vara en biverkning från ägglossningssprutan. Brösten ska vi inte tala om, det får nog bli att sova med topp i natt också. Men vad gör man inte för att få sin dröm uppfylld....

Rapporterar imorgon efter äggplocket hur det gick....

Kabom!!

Idag vid lunch var det som om en bomb slog ned. Brösten ömmar och magen känns spänd. Försökte träna i eftermiddags, men det gick allt ifrån bra. Humöret åker upp och ned. Usch, vill inte alls vara med längre.....kan inte detta bara vara över:(. Jag undrar gång på gång varför vi utsätter oss för det här. Så fort man glömmer hur det här tar på både psyket och kropp. Trodde jag skulle slippa det jobbiga den här gången, för allt har känts så bra. Fram till i dag. Imorgon blir det en lugn dag utan hopp och tunga lyft....är rädd att alla ägg ska ramla ut nu när jag har tagit ägglossningssprutan:)


-Bloggat ifrån min Iphone.

Ägglossningssprutedag

Igår var jag på näst sista akupunktur besöket samt så satte vi den sista sprutan (totalt 9 dagar). Jag var arg och irriterad när den skulle tas, antagligen för att jag börjar slappna av, att jag ser ett slut på detta sprutandet. Dock har vi de grande finale....ägglossningssprutan ska tas 20.30 ikväll (+/- 15 minuter). Imorgon blir det en "vilodag" från hormoner för att sedan infinna oss på kliniken på fredag morgon. Jag börjar misstänka att lördagen, självaste valborgsmässoafton kommer bli asjobbig...den här väntan för att få reda på om det blir något ägg för insättning eller om det är att gå vidare till nästa steg i form av nästa IVF försök.

Idag: Ägglossningssprutan
Imorgon: Vilodag från hormoner + sista akupunkturbesök
Fredag: Ägguttag
Lördag: Vänta.....
Söndag: Insättning?????

Fysiskt:
Spänd, uppblåst i magen med molande värk

Psykiskt:
Okej, men tror jag är mer spänd än vad jag känner att jag är.

Rapport

Man hittade 8 äggblåsor i "rätt" storlek samt massa smått. De tror att man kanske får ut 5-6 mogna ägg. Äggplock blir på fredag. Menopur är inte optimalt för mig med andra ord med tanke på att vi behöver så många ägg som möjligt.

Ev. vid ett nästa försök blir det något annat hormon än Menopur.


-Bloggat ifrån min Iphone.

IVF 5 sprutdag 8

Om 30 min är det dags att ta den 8:e sprutan, som även ev blir den sista innan ägglossningssprutan ska tas. Mitt mål om att ta sprutan själv kommer inte bli av, Menopuren svider för mycket för att jag ska fixa det den här omgången. Sen kanske:)

Imorgon bitti är det dags att bege sig till kliniken för ultraljud, då får vi se hur många äggblåsor det finns. Vi har slagit vad här hemma, maken tror på 7 stycken och jag tror på 6 stycken -så vi får se vem som är närmast. Ena stunden känns det ingenting medan i en annan stund så spänner det/molande värk. Magen är rejält uppsvullen, men om det betor på den grillade löken vi åt till middagen ska vara osagt:)

In action:


-Bloggat ifrån min Iphone.

IVF 5 Sprutdag 7 av 8

Idag blir det troligen näst sista sprutan och såklart ägglossningssprutan på det. Tiden går fort och det är skönt, håller fortfarande mina tankar i shakt:)

Fysiskt: molvärk till och från i magen/äggstockarna.

Psykiskt: helt okej!


-Bloggat ifrån min Iphone.

IVD 5, sprutdag 6 av 8

Igår morse var jag på kliniken i huvudstaden för att lämna blodprov. De skulle ringa om jag skulle sänka min Menopur dos från 225IE till 150IE. Efter att jag uträttat några ärenden inför påsken och på väg hem i bilen så ringde samma barnmorska mig från kliniken som jag träffade i morse.

Jag hade ett värde på 375, och detta värde vill de att man ska under dag 5 eller senast 6 ha på 700?!?!? Igår var det dag 5 och jag hade bara ett värde på 375, jag fick ont i magen och började korsförhöra henne om hon trodde att det ändå skulle finnas ägg att plocka ut etc. Hon sa att de var inte oroliga eftersom det här värdet höjs under hela tiden -men jag kunde inte låta bli att ojja mig och analysera hit och dit.

Min ultraljudstid flyttades även från måndagen till tisdagen, vilket blir att min ultraljudsdag blir istället för dag 8 så blir det på dag 9. I foldern man fick med sig hem så står det att ultraljudsdagen när man använder Menopur ska göras dag, 6, 7 eller 8. Jag blev nog lite irriterad att jag behövde byta dag då jag har planerat in mina studier och intervjuer utifrån tiderna från kliniken. Men inget att göra åt, kan de inte så är det ju dumt att jag åker dit:)

Jag försökte ta bort mina "analysfrågor" i huvudet efter jag kom hem, det gick emellanåt bra men de ploppade upp då och då. Fick ibland jobba stenhårt för att få positiva tankar.

Något som fick mig att släppa och gå vidare samt känna ett lugn var att det är ju ändå första gången med Menopur, vi får se det här som en testomgång (som typ kostar 20 000:- :((. ). Vi kan inte göra något åt detta, jag har gjort så gott jag kunnat med örtmedicin, vitaminer samt 10 gånger på akupunktur (där ytterlibare 3500:- sticker iväg). Vi sprutar rätt dos vid rätt tillfälle på kvällarna, och de på kliniken har bäst erfarenhet av tidigare patienter. Hur mycket jag än vill vara med och planera samt styra situationen så går det inte -jag måste lära mig släppa!!

Så efter jag kommit fram till detta och diskuterat fram och tillbaka med maken så kändes allt bra, inte kanon men bra! För om jag fick välja så hade jag velat åka och lämna blodprov och ultraljud varje dag för att verkligen vara på säkra sidan att allt utvecklar sig som det ska.

Känningar i kroppen:
Sedan sprutdag 4 på kvällen har jag haft lite molande värk i nedre delen av magen/äggstockarna -så något är det iallfall som händer där inne. Igår även så, men nu på morgonen känns inte så mycket. Jo, jag fick ju även börja ta ytterligare en spruta (orgalutran) i går. Den kändes inget när injektionen gjordes, men efteråt var det en jätteskum känsla -svårt att förklara men det var en bula som sved och värkte lite, sedan helt plötsligt kändes det som en isbit som låg på magen:)

Känningar i psyket:
Med undantag dag 1 när jag fick mitt psykbryt och min oro efter samtalet igår så känns det helt okej. Det är den bästa IVFèn av de alla som vi har gjort än så länge. Jag försöker tänka så positivt som möjligt, jag tränar och håller mig i trim vilket både påverkar kropp och själ. Jag försöker även undvika att prata högt om detta, inte mer än 1-3 ggr/dag -det hjälper massa för man kommer inte in i den här ältande spiralen.

Men jag ska inte ropa hej för jag vet ju av erfarenhet att imorgon kan det vara en sådan dag som jag får ytterligare ett psykbrut och man har inte alls någon lust att gå upp ur sängen, man vill bara ligga där och tycka jävligt synd om sig själv. Både att det ska vara så in i helvete dyrt att skaffa barn men även att kroppen tar stryk av alla hormoner man proppar i sig.

Planering:
Tisdag 26/4 Ultraljud
Onsdag 27/4 Ägglossningssprutan?
Fredag 29/4 Äggplock?

Förresten -är det någon av er läsare som har någon koll på det där med de här olika värdena (detta värde som jag fick på 375)??

Menopurspruta nr 4

Maken ringde nyss och sa att han var på väg hem för att ta sprutan på mig, men han har jobbarkompisen kvar i bilen.....PANIK.

Jag kollar så skruttis somnat i soffan, vilket hon gjort. Okej, dra ner persiennerna i köket så ingen tror att man blandar till knark. Sedan leta reda på nessesären med nålarna som vi har på ett ställe och pulvret/vätskan som finns på ett annat ställe. Tvätta händer och lägga ut "ren" papper på matbordet som inte har hunnits torkats av sedan taco middagen.

Darriga händer och en lätt stressad varphöna försöker blanda till Menopur så gått det går. Känner mig inte trygg när inte maken kan dubbelkolla så man fått upp allt, men det får gå för nu är det bråttom. Maken stiger in genom dörren när sista ampullen är blandad. Jag halvlägger mig tillrätta i kökssoffan samtidigt som maken lägger undan en väska så han ska få plats bredvid mig. Precis då dunkar han i väskan på sprutan och kaos utbryter. Kort därefter dånar en läskeflaska ner från stående till liggande på bordet, ytterligare kaos utbryter och det är bara att konstatera att vi är smått stressade.

Okej, vi andas djupt, han sätter sprutan i magen och räknar sedan till fem. Sedan är det klart. Han ger mig en puss på pannan och kliver ut genom dörren lika fort som han klev in genom den . Det här med att göra barn är inte alltid så romantiskt som man kan tro.

Mina redskap ikväll:)

Jag är så lycklig och så glad och så hoppfull, för idag har min kära bloggvän plussat. Så som hon är värd varenda graviditetshormon!!

-Bloggat ifrån min Iphone.

IVF 5, sprutdag 4

Jag skrev ju för några dagar sedan....när jag fick världens psykbryt. Dagen efter var jag som förbytt. Jag hade världens energi och var glad som en lärka. Det har hållit i sig sedan dess (peppar, peppar ta i trä). Men det känns kanoners just nu, men som ni alla vet så kan det svänga rejält så man vet aldrig. Jag försöker njuta av den glada mig så länge den varar:)

Sprutandet går ok, men det är inte så mycket mer än så:) Jag blandar till all vätska och pulver, men när det är dags att ta sprutan så får maken rycka in -det tar bara stopp och det går inte. Vi har haft ett litet dilemma då maken jobbar kväll i dag och börjar 18.30, vi tar sprutan ca 21.00. Jag har varit beredd att åka till hans jobb för att ta den, men han är så gullig så han åker hem och ger mig den och sedan åker han tillbaka, som tur är tar det inte mer än 10 min till hans jobb.

Jag håller mig borta från andra IVF bloggar fortfarande (kanske inte precis alla:)) och det fungerar bra, tiden räcker heller inte till då pluggandet och familjelivet tar den största delen av mig. Det är bra, bra att fokusera på allt annat än dessa jäkla sprutor och ev. kommande negativa besked.

Blä....

Just i denna stund har jag legat gråtandes i fosterställning på sängen. Huvudet pulserar ögonen är svullna och hjärtat värker.

Om jag fick styra mina tankar och känslor så vill jag inte ha fler barn, jag vill inte gå igenom den här jävla förbannade behandlingen. Jag hatar den över allt annat just nu. Jag vill inte, jag vill inte!! Vi har ju knappt börjat och den är redan så jävla påfrestande i själen och den tar upp alla mina tankar. Det funkar inte, det är inte hållbart -tänk om jag bara kunde ha en liten förhoppning att det här skulle kunna gå vägen genom IVF.

Vi har inte bara problem utan vi har dubbelproblem.

Först vill jag (som ni andra också vill) få massa fina ägg av kvalit'e som kan bli befruktade av mannens spermie, själva befruktningen och äggkvaliten har gått super. Problemet för oss har varit att vi aldrig fått tillbaka några befruktade ägg som fortsatt dela sig som de ska. Läkarna säger att det kan bero på mannens translokation. De har rekommenderat spermiedonation eller adoption samtidigt som de tror att det skulle kunna gå naturligt (dock ej stor chans) eller via IVF.

Jag verkar kunna bli gravid lätt, bara jag får chansen. Jag har trots väldigt få och "dåliga" spermier blivit gravid 5 ggr på "vanliga" vägen. Dock har 4 av de slutat i missfall.

Jag undrar verkligen varför jag utsätter mig för det här, det är ren och skär misshandel mot kropp och knopp (och även mot plånboken). Men på något sätt så är längtan till att utöka familjen större än att låta oss tre fortsätta ett gemensamt liv utan hormoner och sprutor......och bara få vara en familj som mår bra och hittar på roliga saker.

Det gör så ont i mig, jag vill inte ge upp tanken om större familj, men jag vet ärligt talat inte om det här är värt det. Jag vill verkligen inte att skruttan ska bli påverkad av vår situation (hon vet inget ännu, mer än att vi pratar om "ifall du skulle få ett syskon i framtiden -men sånt kan man inte alltid bestämma över själv"). Vi gör allt för att hon ska må bra och vi lever som en vanlig glad familj -men inombords är det kaos och jag vet inte hur länge jag kommer att håller.

Imorgon är det en ny dag och nya tag!

-Bloggat ifrån min Iphone.

IVF 5, sprutdag 1

Första sprutan är klar, har varit nervös hela dagen. Så nu är det en lättad tjej som går och lägger sig:). Det sved en del i början, men nu är det som bortblåst.

Mitt mål är att när dessa 8-9 sprutdagar är över så ska jag ha lyckats ta en spruta helt själv.

God natt!!


-Bloggat ifrån min Iphone.

Planering för IVF 5

Shit, pommes frites här händer det saker. Fick min mens igår, så jag ringde kliniken idag. Ikväll bär det av mot IVFàrnas land för ikväll sätter vi första sprutan i magen. Jag är SÅ jäkla nervös, för jag och sprutor är inte kompisar -vi är rädda för varandra, men vi ska försöka att samarbeta och vi ska göra allt för att det ska gå vägen denna gång.

Vår planering:

18/4: Första Menopur sprutan någonsin (har haft Gonal F tidigare)

22/4: Blodprov + ytterligare en spruta

25/4: Ultraljud

27/4: Ägglossningssprutan??

29/4: Äggplock??

1/5: Ägginsättning (hoppa, hoppas, det bli i sådant första gången någonsin vi får ägg tillbaka:)).

Så på lunchen tänkte jag åka till apoteket för att köpa mer vitaminer med folsyra då de tog slut för ett par dagar sedan. Sen ska jag nog boka in tid till min kinadam då hon vill sätta nålar två omgångar efter varandra när jag har äggplockats.

Tankar

Mina dagar rinner ifrån mig, jag hinner inte med (vilket jag kanske borde vara tacksam för). Nu är det inte alls långt kvar tills det är dags att sätta första Menopur sprutan i fläsket. Jag har haft mina strategier för att inte tänka för mycket på kommande behandling. Bl.a. tänka att det kommer att ordna sig, vårt medium har sagt att vi kommer få 2-3 barn och jag litar på honom, så kommer det inte fungera så får jag skylla på honom:). Jag har även undvikit de flesta IVF bloggar (med undantag ett fåtal) en period tillbaka, för jag vet att dessa triggar mig. Jag försöker att tänka mer på min hälsa än vad jag kommer gå igenom snart med alla hormoner etc. Det har fungerat bra, inte super, men bra. Dock fick jag en riktigt "käftsmäll" idag. Min bästa vän ringde och talade om att på fredag ska de få göra FET, vilket påminner om att det snart är faktiskt dags för oss. På lunchen kollade jag även på inspelat program av En unge i minuten och känslorna bara väller över mig. Jag tror att tankens kraft gör under, men det är inte alltid så lätt, jag önskar bara att det inte alltid behöver vara så förbaskat jävla svårt att få sin önskan uppfylld. Jag känner att jag har skjutit fram vårt problem, inte orkat ta tag i det. På ett sätt har det varit så himla skönt att betalat de där 60 000kr (för typ 1.5 år sedan) och vet att man har 3 IVF försök som ligger och väntar på en, för så länge dem ligger där orörda så finns hopp, hopp om att vi faktiskt kan lyckas få ett syskon. Hopp om att jag kommer att få uppleva en verklig spädbarnstid utan konstiga förlossningsdepressioner och konstiga sjukdomar. Nä, det är väl dags att runda av det här blogginlägget och hoppas på att det kommer gå vägen för bästa kompis, för mig och för alla er där ute som vill ha en bebis...eller kanske fler!

På vår farstukvist:

-Bloggat ifrån min Iphone.

Har läst lite om vad Menopur kan åstadkomma i min lilla kropp, det är ju inte så där roligt så man hoppar av glädje. Men vad gör man inte för att lyckas få en bebis till oss och ett syskon till skruttis.

Den rekomenderade dosen är 150-225 IE dagligen under de 5 första behandligsdagaran, en ev. höjning får ske med max 150 IE per justering och maxdosen är 450 IE. Max antal sprutdagar är 20 dagar, sedan får man avbryta. Behandlingen ska påbörjas 2:a eller 3:e cykeldagen.

Biverkningar (ca 10 % )

Överstimulering (OHSS)

Buksmärta

Uppsvälld buk

Illamående

Huvudvärk

Reaktioner & smärta kring injektionsstället.

Bild lånat från internet.

Akupunktur nr 6

Igår var jag på mitt 6:e besök hos min kina dam, hon är så grym och så mån om att det ska gå vägen för oss. Jag mår så bra av att gå hos henne. Hon berättade att det bl a är viktigt att jag kommer på två täta besök efter äggplock, ena besöket skulle jag till och med få gratis. Det är rätt intressant, för jag har läst artikel om att det är gynsammt att efter äggplock få nålar då det håller en lugn samt rensar ut gifterna i kroppen efter ägglossningssprutan (som är ett gift för embryot). Hon såg även att jag har inga blockeringar och att jag har alla chanser att bli gravid, vi ska bara ha tur att rätta spermien befruktar äggen. Det är just det som är problemet i vårt problem att få barn, att det inte finns så många spermier fria från makens translokation.

Bloggträffen!

Vilken respons vi har fått inför bloggträffen, superroligt!!!

Nu ska vi (Sara, Jenny, Jannica och jag) börja knåpa ihop en planering inför bloggträffen. Sista chansen att anmäla är den 10 maj 2011.

För er som kommer långväga så är det några som bokat rum på Scandic Norra Bantorget i centrala Stockholm. Eventuellt finns det ett rum med två sängar bokade till ett bra pris. Vid intresse så kontakta mig via bloggen eller maila mig: lilasblogg@yahoo.se

Mer om bloggträffen kan ni läsa här!

Enkät

Föreningen Barnlängtan genomför just nu en enkätundersökning -passa på att kunna påverka!!

"Enkäten vänder sig till dig som är ofrivilligt barnlös av medicinska skäl och antingen försökt bli gravid eller vet att du eller din partner har medicinska hinder. Målet är att undersöka ofrivilligt barnlösas hälsa och livskavlitet och presentera resultatet för ansvariga politiker och Socialstyrelsen".

Uppgifterna kommer att sammanställas och presenteras i form av en rapport där föreningen kommer presentera statisitk och resonemang, ingen enskild persons svar kommer att visas.

Jag fyllde nyligen i den och det tog bara några minuter! Enkäten hittar ni här: http://barnlangtan.com/enkaet

Svullen

Även ifall jag varje månad blir svullen i magen vid ägglossning så är det som att man glömmer bort och blir lika imponerad varje månad över hur stor och uppblåst magen blir. Varje månad är lika jobbig, samtidigt som jag är överlycklig att min kropp fungerar och tickar på som ett troget gammalt ur. Det underlättar för ett kontrollfreak som jag faktiskt är:)

Snart kommer det bli sju gånger värre med hormonerna jag får i mig som gör även att magen blir hysteriskt svullen.

Förutom magens svullnad som man inte kan göra så mycket åt så har jag sagt till mig att inte tänka så mycket på kommande IVF, men det är svårt, fruktansvärt svårt. Tankarna flyger och far utan kontroll, senast i morse när jag körde bilen så började tankarna om hur det skulle vara att bli gravid på detta försök. Jag känner att jag har absolut inget att säga till om gällande tankarna, dem finns där oavsett om jag vill eller ej. Kanske jag ska låta det vara, låta de komma och inte lägga skuld på mig själv över att dem kommer?? Det här är inte helt lätt ska gudarna veta!!

Nu när vårt 5:e IVF försök börjar närma sig så känns det som att tiden har runnit ifrån mig och det är verkligen dags snart, jag har svårt att förstå. Det är som att det inte är på allvar. Samtidigt som det inte känns på riktigt så har en liten inre klocka startar inom mig som håller sig sysselsatt med nedräkning.

Den inre klockan tickar på för fullt, ju närmare delmålen ju högre tickar den. Just nu jobbar den heltid med nedräkning till första sprutan, och deltid gällande dag 5 då blodprov ska tas och jag ska börja med två sprutor per kväll, dag 7 när ultraljud ska göras, dag 11 då ev. ägglossningssprutan ska sättas och för att efter 36 timmar plockas på ägg. Sedan den olidliga väntan på om det finns några friska ägg att sätta tillbaka, vilket vi aldrig har fått tidigare.

Nu ska jag försöka lägga mina IVF tankar i en liten kista, låsa den och stoppa ner nyckeln i fickan. Kasta iväg kistan långt ut till havs för att sen kunna dra in den och kontrollerat låsa upp den när tiden känns mogen. Men med erfarenhet är det inte så lätt utan den där kistan kommer att driva med dem stora vågorna in och kasta omkull mig gång på gång där jag går lugnt på den varma sandstranden. Lika oförberedd varje gång.....

Kram till er älskade bloggläsare....


-Bloggat ifrån min Iphone.

Ägglossning!!

Har testat med ÄL stickor för att kunna beräkna när vi kör igång med sprutorna, gjorde det för att min annars så punktliga mens behagade att strula med 9 dagar sist.

Idag gav mina stickor utslag, så om ca 15 dagar sätter vi första sprutan i magen:)



-Bloggat ifrån min Iphone.

Rapport

Jag har haft fullt om med tentaplugg denna vecka, helt galet....som alltid vid tentaveckorna. Nu är det över för denna gång iallafall:)

Idag var vi på vår fertilitetsklinik, ni kan inte ana vad jag har gjort.....jag tog spruta på mig själv -det är helt fantastiskt!! En del av er tycker nog jag är lite löjlig men det är två saker jag har fobi för och det är blod samt sprutor. Så jag är så himla nöjd med att jag lyckades. Så kanske jag tar min andra spruta om ca 3 veckor, fast med Menopur i:):).

På kliniken fick vi blanda till Menopur och gjorde lite planering, runt 2/5 planeras äggplock om mensen kommer när den ska. Blodprov ska tas på dag 5, VUL på dag 7 och de har skrivit sprutor ev. 9 dagar med 225 enheter. Det är första gången med Menopur så jag har ju ingen aning om hur jag reagerar på hormonet och den enhet jag ska ta, är det någon som har koll på om det är vanlig dos?

Jag vet inte om jag egentligen är redo för detta IVF försök, om jag får klura lite så tror jag nog att det handlar om min rädsla. Även ifall jag inte pratar om det så är jag skiträdd att inga av våra 3 IVF försök kommer fungera och hur fasiken ska vi gå vidare då??

Det är nog det som är problemet, att jag alltid ska ha sån kontroll och vill alltid ligga steget före. Ska försöka leva mer i nuet....men det är så förbaskat svårt!

Från idag:


-Bloggat ifrån min Iphone.