På Alla helgon i lördags så besökte vi två kyrkor i närheten där vi bor, det var så vackert och fridfullt med alla ljus. Det värkte nästan i bröstet, och omedvetet försvann alla tankar bort till dem som försvunnit ur ens liv på ett eller annat sätt.
Kyrkan vi gifte oss i för 9 år sedan.
Han gick bort för 5 år sedan pga epelepsi. Skruttan har på senaste tiden brytit ihop nästan dagligen för att hon saknar honom så, trots att hon bara var ett halvår när vi var tvunga att skicka honom till himlen. Men hon lever väl och har skapat sig egen uppfattning om hur han var genom alla fotografier vi har tittat på, och om hur jag och pappa har pratat om honom.
Och en fin vän som valde att avsluta sitt liv alltför tidigt,
saknar och tänker på henne än i dag trots att det har gått mer än 12 år sedan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar