Tisdag -dag 16

Kom precis från en 2 timmars lång ansiktsbehandling i Sthlm som var gratis då en kompis skulle öva på den salong hon börjat på -hur skönt som helst.

Blev dessutom snyggare då mina ögon fransar och ögonbryn färgades och fixades till :)

Nu ska jag tillbaks till plugget för att skriva rent föreläsningsabteckningar.

Skönhetssalongen





Posted using BlogPress from my iPhone

YES!!!!

Har kommit in på en 7.5 p kurs jag velat i fyra terminer nu. Jippi!! Just nu tänker jag inte på det merjobb det faktiskt krävs, just nu är jag bara SÅ glad!

Kursen...



UPPDATERING: Nu har jag tackat ja till kursen, kunde inte bli en bättre födesledagspresent:)


- Posted using BlogPress from my iPhone

Föreläsning

Väntar på att föreläsningen ska dra igång efter rasten.

Just nu.....


- Posted using BlogPress from my iPhone

Framme

Installerad och klar i lgh. Ska väl gå till plugget och slå upp kursboken då, måste komma ihåg att ta med träningsväskan då jag planerar ett Friskis och Svettis pass.

Uppackat och klart efter 3 Tim färdväg.


- Posted using BlogPress from my iPhone

Måndag -dag 15

Dagens vikt= 84.4 kg
Viktnedgång med Camebridge= 6.0 kg

För 13 år sedan vägde jag in mig för första gången på viktväktarna med 84.0 kg. Det är en siffra för mig som är i denna tid är väldigt symbolisk, när jag går under den så finns ingen återvändo. Jag ska aldrig mer gå över den (med undantag för vår graviditet).

Sitter på bussen på väg "hem till" Eskilstuna för plugg denna vecka. Längtar till jag får upp familjen, så vi kan gå på Zoo.

I väntan på bussen


- Posted using BlogPress from my iPhone

Söndag

Klarade av denna helg oxå. Stod emot både dopfikat, 6 årskalas, mitt egna kala samt en vända till pizzeria. Nu är det bara 7 dagar kvar.

Dagens middag, ser ni den djupa tallriken med soppa =min mat:)


- Posted using BlogPress from my iPhone

Lördag kväll

Oh, lugn och ro. Sitter i köket och insuper lugnet och försöker få i mig kvällens middag bestående av Camebridge soppa. Maken är uppe och mattar skruttan, hennes jämnåriga kusin och hans 3 åriga lillebror.

Det har varit full fart med storhandling i morse, dop och sedan kalas. Är helt slut i öronen, börjar få riktigt ont i halsen. Ska kurera mig med te senare, måste kila maken behöver förstärkning.

Är så sugen på skräpmat! Men ska hålla mig. TACK för all peppning!!


- Posted using BlogPress from my iPhone

En jobbig dag

Usch vilken tung dag! Jobbet gick jättebra, men jag är ju SÅ hungrig och SÅ sugen på allt onyttigt ni kan komma på. Har ägglossning och hela min kropp skriker efter föda, det är helt sjukt. Nu kan jag förstå varför grannfrun la av med dieten. Nu är det 9 dagar kvar, så har jag klarat 12 så ska jag f- n inte ge upp nu.

Ligger i sängen eftersom kroppen inte har någon energi, ska läsa nya Mama tidningen som kom i brevlådan.

Imorgon är det både dop och födelsedags kalas.....en utmaning att gå på diet, men det ska gå!

Min nya tidning


- Posted using BlogPress from my iPhone

Fredag - dag 12

Oj, satte på mig mina jobbbyxor och kolla vilken klipa. Tur att jag kan låna makens skärp:)



- Posted using BlogPress from my iPhone

Torsdag kväll

Kände mig riktigt huslig idag. Skruttan och jag plockade av massa mogna tomater från våra plantor, jag grävde upp vår egna potatis till maken och skruttans middag. Det bästa var nog den halvt fyllda korgen med kantareller som var plockade utav farfar som vi rensade nu ikväll.

Dem ringde från finkan idag och frågade om jag kunde hoppa in och jobba imorgon, så nu är det dags för mig att sova....annars blir det en tuff dag imorgon.

Våra tomater



Kantarellerna från farmor och farfar


- Posted using BlogPress from my iPhone

Fredag -dag11

Dagens vikt = 85.5kg.

Antal kilo kvar med "Ren kur" = 7.1kg (eller 10 dagar...se anledning nedan)

Detta innebär en så länge en viktnedgång på genomsnitt 3 kg/vecka. Känns himla bra, ännu bättre när man är fullt sysselsatt så man inte hinner att tänka så mycket:)

Var häromkvällen på information hos Itriim, verkar ju kanon men svindyrt. Inget om passar den magra plånboken 9 månader framöver -men kanske när jag börjar få en jobbinkomst. Dem sa några tankvärda saker där, bl.a. att hos dem får man äta den extrema lågkaloridieten (som jag äter genom Camebridge) i max 3 veckor, om man ska forstätta måste man gå på läkarkontroll för att se att kroppen fungerar som den ska. Då tänkte jag att det måste ju finnas en anledning till varför man får äta den max i 3 veckor, antagligen att kroppen får ta en hel del stryk.

Så jag tror det blir så att jag äter max 3 veckor med "Ren kur" och sen kör kombinerad kur, fick tipset att man för att gå ner i vikt ska äta 4 gånger om dagen med protein som är så mycket som sin egna handflata samt 3 knytnävar (storlek av sin egna) med grönsaker per dag. Man ska alltså utesluta alla kolhydrater, sen ska man introducera även dessa när man vill stabilisera vikten.

Har en massa saker uppbokat idag fram till söndag, det är bra...ingen tid för att tänka och suktas efter mat. Blir dock lite knivigt i helgen då vi ska på dop och födeslekalas på lördag sedan på söndag har jag mitt kalas då jag fyller år på måndag. Men det är bara att bestämma sig, vara beslutsam och hålla motivationen full.

Bilder från mitt kalas förra året som även systeryster hjälpte till en hel del med, jag älskar att ha hembakat och massa olika sorter på kalas....tyvärr hinner jag inte med i år så det mesta blir färdigköpt:(

Just nu

Sista biten med buss, försöker sova...men går inge bra. Vill bara vara hemma nu.

Jag på bussen





Posted using BlogPress from my iPhone

På väg hem

Sitter på tåget, äntligen på väg hem.... Pirrar i hela kroppen samtidigt som jag känner mig helt panikslagen (för det jag skrev om tidigare), det kommer en tår då och då och jag vet inte var jag ska göra av dem bland allt folk....

Min packning hem.


- Posted using BlogPress from my iPhone

Onsdag -dag 10

Lite inköpta presenter till dop och 2 kalas i helgen.

Sitter i skolan och läser en kurslitteratur på 550 engelska sidor. Kände att jag behöver en brake. Har lite på hjärtat som jag vill skriva av mig, det var länge sen så det ska bli skönt.

Vaknade i morse av panik, det gjorde ont i både hjärta och mage. Är så rädd att vi aldrig kommer att få fler barn. Jag försöker ha inställningen att det kommer att lösa sig, vi kommer att få ett syskon till skruttan och det har alltid gjort mig lugn och stabil de senaste året. Men just nu finns en enorm rädsla som gör det svårt att andas, jag kan inte riktigt tänka och är inte logisk någonstans. Jag undra: vad var det som hände? varför tänker jag såhär? Är det ensamheten i min lilla lägenhet eller är det för att jag har fått distans till allt vad familjelivet innebär. Eller är det bara min regelrättiga PMS som sätter in som alltid ställer till det i huvudet på mig.

En av anledningarna till varför jag går ner i vikt är att det ska bli lättare för mig att om vi skulle ha turen att något ägg kan återföras, att ägget lättare kan fästa i mig och att missfallsrisken minskar. Nu när jag är på väg till min målvikt, och jag märker att det går riktigt bra så kanske jag blir rädd. Rädd att vi ska köra igång med hela processen igen, med både förväntan och av erfarenhet misslyckanden. Kanske är det skönt att veta att vi har dem där 3 IVF som ligger och väntar på oss, så länge dem finns där så finns det hopp. Hopp om en familj som består av 4 personer.

Jag vill så att det inte blir några "ja, ja, men hon har iallafall ett barn" poängtera att jag är inte missnöjd med den familj jag har som består av mig, min kära make och vår älskade skrutta. Jag är så himla tacksam över att vi faktiskt har fått vår lilla tjej. Om vi inte skulle få ett barn till så kommer jag vara lycklig ändå. Men någonstans långt därinne i mig så har jag en längtan om den där kompletta lilla familjen. Redan i tonåren drömde jag om en STOR familj...typ 4-5 barn, om jag hade den make jag hade redan då skulle jag velat sätta igång. Redan efter ett år, vid 20 års åldern när jag träffade min prins "satte vi igång" med barnverkstan, och under alla dem har åren har jag verkligen kämpat och fått acceptera att det blir nog inte den där stora familjen jag alltid drömt om. Det kan svida till en idag, men tänker då på allt fint jag har runtomkring mig och det hjälper.

Hoppet finns fortfarande kvar, och jag vet att på ett eller annat sätt kommer vi få vårt efterlängtade syskon. Men hoppet är idag MYCKET mindre till min förtvivlan. Min uppgift idag förutom att bota min kommande migrän är att mantra för mig själv, "du kan inte påverka något som inte finns idag, var glad och lycklig åt det du har"

- Posted using BlogPress from my iPhone