V31+0 och glukosbelastning

Sitter just nu på MVC och gör en glukosbelastning, för att se om jag ligger i riskzonen för graviditetsdiabetes. Jag har lämnat blodprov och druckit 2.5 dl vatten med rent glukos (socker). Jag fick rejält ont i magen efter, jag är fastande sedan gårdagens middag så det kanske inte är så konstigt.

Blodtryck, järnvärdet, tillväxten på magen samt den lilles hjärtljud var bra. Vågen visade precis 99.9 kg och jag som trodde den skulle gå över 100 kg. Så nu har jag ökat exakt 10 kg sen inskrivning.

Hittade någon tabell som visade att man går upp ca 2-300g per vecka nu. Så ytterligare 1.4-2.1 kg vilket innebär att jag vid förlossningen har gått upp ca 11.4-12.1 kg, med skruttis gick jag upp 11 kg. Dock misstänker jag att det kommer bli mer än 12.1 kg, jag tror ju att min vätska i kroppen kommer bli värre och det väger nog en del.

Dagfärsk bild:


-Bloggat ifrån min Iphone.

Jag är sjukt ledsen....

....min systers minsta tvillingtjej opererades i/vid hjärtat idag. Det är hennes ductus som inte stängt sig (mellan lunga och hjärta). Normalt sätt så har alla barn som ligger i magen en öppen sådan, men stängs efter en förlossning som gått fullgången tid. Det är relativ vanlig operation för prematurbarn. Hennes syster har det också, men verkar kunna fixa med att stänga den själv.

Läkarna trodde dock inte att den minsta tvillingtjejen var i så dåligt skick som hon var i så de vet inte om hon kommer klara sig samt att ductusen var mycket större än vad dem sett på ultraljudet. Om hon klarar att återhämta sig så kommer det ta lång tid och en infektion skulle vara en livsfara för henne. Så med andra ord, om det är så att hon klarar sig så kommer det vara en lång och tuff resa framöver.

Samtidigt som detta kom fick jag reda på att begravningen på bästa kompisens pappa är bokad. Så idag är en sådan där dag man vill ha så få av som möjligt. Ögonen är svullna av all gråt och sammandragningarna duggar tätt. Jag försöker tänka på andra positiva saker, men det är rysligt svårt. Dem ledsna tankarna kommer ikapp hela tiden.

V. 30+6 med gravidiets "krämpor"

Nu finns det ingen återvändo, vätskan i kroppen är här för att stanna. Värst är det förståss på em/kvällarna -det börjar kännas riktig obehagligt. Så fort mina stödstrumpor är rena och torra åker de på, men de täcker tyvärr inte alla dagar. Dem hjälper och det är skönt. Jag försöker även dricka mer vatten men det är så svårt för jag tycker verkligen inte om det. Vigsel -och förlovningsringen är lagda på hyllan och jag kan endast använda ett fåtal par av alla mina skor.

I övrigt så har jag fått graviditetstäppa i näsan på morgon/fm, i går kändes som det inte släppte alls. Men det gör inte så mycket. Det som gör mig orolig är dock mitt bäcken (foglossning) som känns värre och värre. Nu var jag inte still i helgen heller, och jag hoppas det beror på det. Ryggslutet däremot får en behanding varje kväll/varannan kväll av tens apparaten, det hjälper enormt mycket.

Ni som följt mig ett tag har ju ständigt fått läsa om min huvudvärk tidigare, men den är som bortblåst. Nu kommer den som den brukar göra, då och då. Illamåendet har man totalt glömt bort hur det kändes, när man hängde där över toasitsen och begränsade större delen av sitt liv. Jag kan nog säga att jag började må som bäst i v. 27-28. Så får vi se hur länge som jag är på benen, jag är fortfarande beredd på att ta ner min garderob och en säng så jag slipper trapporna här hemma sista tiden. Men vi får se, om det håller sig så som jag mår idag så blir det prima ballerina.

********

Den lille i magen är mycket livlig, så det kommer säkerligen bli ett mycket vaket barn....lika som storasyster. Hon levde om mycket, och när hon kom ut så sov hon väldigt liten. Om jag ska vara ärlig så hade jag velat "beställa" en som sov, för jag mindes hur jobbigt det var att skruttis inte sov -då jag själv har ett enormt sovbehov. Det går kanske inte jämföra då med nu, och det är bara gilla läget. Jag är också väldigt glad för att jag ens lyckats med att bli gravid igen.

Det är nog första gången jag skriver det då jag egentligen hatar att vara gravid. Men jag räknar med att det är ca 7 veckor kvar till förlossningen, så det är inte så långt kvar. Det är ju ändå så, att för att få ett barn är det ett av sätten att gå igenom. Tänk att vi ändå lyckats med en IVF som ledde till ett barn i magen, det är så stort så jag kan fortfarande inte ta in det.

Jag fick barn i oktober sist....mysig månad då jag gillar hösten, mörkret och tända ljus. Men just nu i allt som skett med mitt mående (depression) så är den här tiden på året perfekt. Jag njuter till fullo av vädret och jag kan se mig framför hur sommaren ska bli. Det kan spritta till i kroppen av glädje och förväntan, det är inte ofta det har gjort detta år. Jag hoppas det blir mer av den varan. Jag börjar kunna se framåt, det har jag inte gjort tidigare.

Jag ska inte sticka under stolen, att jag är livrädd för förlossningen och den tid som kommerefter. Allt klet med avslag och innan allt vatten försvunnit från kroppen. Jag är även orolig om jag kommer upprepa samma mönster som med skruttis, då jag hade svårt att ta mig till henne. Jag brukar tänka att nu har jag fått hjälp sedan v. 15, alltså har jag varit hos kurator 16 gånger och sjukgymnasten 16 gånger och det har verkligen gett resultat. Jag är förberedd på ett HELT annat sätt. Dem kommer även finnas kvar efter förlossningen så det är många som kommer fånga upp mig. Älskling är med också på ett helt annat sätt, och kan läsa signalerna. Sen ska man inte sticka under stolen att det är för jäkla jobbigt periodvis att få ett litet barn, det blir sömnbrist och irritation på det. Men allt det goa väger över med råge....annars skulle man inte skaffa fler barn.

Se bara på mig, som hade svårt i flera år....men ändå så sitter jag här igen med magen i vädret.

Tänk att vi ska få en sånhär skrutt till:

Vecka 30+5 och samtal från förlossningen

Igår, vid halvåtta ringde en barnmorska från förlossningen. Det var från dolt nummer så jag var öppen med vem det kunde vara. Men inte kunde jag ana att dem ringde därifrån. Jag blev nog rätt paff, för hon ville fort förklara vem hon var. Min första spontana tanke var "oh...shit, ska vi åka in och föda nu -PANIK" -jättekonstigt jag vet. Eftersom jag bara är i vecka 31 snart och har inga tecken alls på att det skulle vara dags.

Men hon ville bara dubbelkolla att jag fått den nya kallelsen inför mitt första animasamtal (om förlossningsrädslan), då min tid blev förflyttad en vecka. Hon lät otroligt varm och lugn men ändå inte mesig. Så jag blev både glad och lättad att hon ringde mig, då jag tyckt det varit jobbigt att vänta ytterligare en vecka till att få komma till henne.

Så nu är det bara åtta dagar kvar tills jag får träffa henne.....

ALLVARLIGT?

Skulle lägga upp två bilder i förgående inlägg....får ett meddelande att jag har inte mer utrymme i mitt Picasa konto så jag måste köpa mig mer utrymme för att kunna visa fler foton i bloggen.

Är det bara jag som fått detta meddelande eller är det fler? Det är ju helt absurt!

UPPDATERING: Nu har jag lite mer koll, tack vare Luiza och så googlade jag runt lite. Här hittar ni lite info, så hädanefter kommer jag gå in då och då för att rensa. Det var inte så dyrt per månad, men jag tycker det är onödigt med sådana småutgifter här och där. Kolla in här så får ni lite mer koll.

V. 30+4 och ont i kroppen

Nu när vi sålt vårt staket vi hade runt halva tomten så är det dags att planera för det nya. Vi har suttit och räknat på vart det kommer landa....vi kom fram till att färgen kostar ungefär hälften av vad hela staketet kommer kosta när det är färdigt -rätt surt faktiskt. Men det kommer bli fantastiskt fint. Tror det landar på ca 30 000 kr när allt är klart, men det är också det första man ser när man kör mot huset så jag tycker det är en viktig detalj. Grinden är redan beställd och lämnad så den ligger i garaget och väntar på att bli uppsatt. Innan bebisen tittar ut kommer det inte bli något, däremot i höst och nästa vår för till sommaren 2013 vill vi ha den klar. Men det är också närmare 1000 staket pinnar som ska målas, så vi har att göra:)

I helgen har jag inte vilat kroppen något, vilket betyder smärta och återigen smärta både i bäcken och rygg. Så på kvällarna har tensapparaten åkt fram. Ikväll blir det ett varmt bad också...med bekostnad på extra mycket kli i natt, men i kväll är det värt det.

För några veckor sedan:

V. 30+3 och loppis, gipsmage och gravid fotografering

Idag stod Loppis på agendan, så skönt att bli av med saker. Vi har krängt lite saker via nätet också så nu är vi några tusen rikare...var vi ska lägga dem har vi inte riktigt kommit överens om. Till nya staketet, nya utemöbler, babysitter till den lille i magen eller bara spara. Ja, som ni märker så finns en del hål att fylla:) Skruttis sover över hos mormor och morfar idag, då kusinerna skulle göra det. Så vi blir själva ikväll igen, och jag hoppas på ett oljebad till mig och sen en stor fet pizza. Det är jag värd idag, dock så var det maken som fick ta alla lyft -men jag stod ut att sitta där i 6 timmar. Men det var skoj för bästisen var med också.

Nu har jag fått hem gipset till bebismagen som jag bad pappa köpa. Vet inte hur länge man ska vänta bara, har fått tips att inte vänta för länge då magen sjunker och figuren ser lite rolig ut. Kanske runt vecka 33-34 eller något. Jag/vi börjar med att bli fotograferade, vilket sker på söndag (v. 31+4). Jag har fått med mig maken också, det var inte så svårt som jag trodde det skulle bli att övertala honom. Jag är lite nervös inför fotograferingen, men känner mig ändå väldigt trygg med den fotograf jag väljer. Jag återkommer med länk till henne. Jag hoppas det är en bra dag på söndet, med inte så mycket vätska:) Tänk att jag troligen kommer väga över 100 kg, det har inte rört mig ryggen tidigare. MEN nu ska dessa kilon fastna på kort. Just nu känner jag mig inte tjock, utan mer med mage och en vattenfylld kropp som stramar och gör lite ont.

Att jag inte har panik tror jag beror på att jag bär ändå på ett under, och jag har än så länge bara gått upp ca 9 kg. Är rätt lång och jag vet att dessa kilon kommer gå fort bort, hoppas jag *ler*.

Ha en skön lördagskväll!

Gipset till min mage:

C -uppsats enkät

Jag har fått en himla massa respons att folk skulle vilja fylla i enkäten som jag hjälper en kompis med. Dock har inte så många kommit in ännu.

Tänkte påminna er som fortfarande vill fylla i och maila dessa till mig, senast imorgon kväll då de hämtas på söndag em.

UPPDATERING: Enkäten som är bifogad i mailen verkar vara svårt att få upp, även jag hade det....men fråga mig inte hur jag lyckades. Tror jag gick via OpenOffice. Men jag väljer att inte maila om den, utan lämnar in de svar jag redan fått. TACK ändå för alla som har fyllt i den! Min bekant kommer bli väldigt glad!

V. 30+1 och sovmorgon

I normala fall så är det jag som brukar ta morgonbestyren med skruttis, vilket innebär att vi måste gå upp senaste tio i sju. Eftersom jag är som en zombie på kvällarna så tar älskling de flesta nattningarna.

MEN idag tog älskling morgonen då han ändå skulle till jobbet så tidigt. Så nu sitter jag här med en sovmorgon till nio, planerar vad det blir för frukost och sedan en dusch. Har lite småsaker att göra idag så magen är rätt hård av sammandragningar. Den fixar inte så många saker samtidigt. Även ifall det är "roliga" och inga betungande saker så blir min kropp lite exalterad. Det gör att jag reagerar väldigt starkt nu när jag är gravid -vilket resulterar i dessa sammandragningar.

Visst har vi fått fint väder. Igår hade vi 17 grader varmt här -helt underbart. Visserligen sov jag på dan några timmar och sedan var jag hos läkaren. Men eftermiddagen så bar jag ut mitt olivträd och skruttis lavendelträd samt våra pelargoner som jag klippt ner rejält. Så de fick en skön solstund. De får nog komma ut i solen i dag med.

I helgen ska jag medverka på en loppis, så jag hoppas verkligen att vädret vill stanna kvar. Åtminstonde behöver det inte regna:)

Dessa fick sig en solstund ute igår:

V. 30+0 och läkarbesök

Var hos min läkare på MVC idag, blev sjukskriven till sista juni. Mina prover gällande sköldkörteln, lever och gallsyror låg inom gränsen. Jag vägde mig och vågen visade på 99.3kg...så jag har gått upp 9.4kg sen inskrivningen. Läkaren tyckte jag såg ut att ha en stor mage, hon kunde tippa på v. 35 men sa samtidigt att vissa får stor mage och allt är helt okej. Eftersom jag har sköldkörtelrubbning som verkar gå hand i hand med graviditetsdiabetes samt en stor mage så ville hon att jag skulle göra en glukosbelastning. Mina blodvärden är bra, men hon vill ligga steget före och se om jag ligger i riskzonen. Så hon tyckte jag skulle sluta med all söt dricka jag får i mig, speciellt på morgonen då man är mer känslig -och jag som avskyr vatten:( Men det är väl bara att gilla läget.

Annars pratade vi allmänt, återigenom om min förlossningsrädsla. Jag tog upp att jag tycker att barnets rörelser känns annorlunda, mer sega. Igår kändes den inte alls mycket-hon poängterade verkligen att känns något konstigt så SKA vi ringa och åka in till förlossningen. Hon menar på att vi mammor vet bäst när något inte stämmer, att dem har förlorat allt för många barn för att man inte lyssnat till sin kropp/till avvikande beteendemönster för barnet i magen. Det finns tydliga PM om detta och det är så viktigt. Visst är det många som åker in i onödan, men hellre en gång för mycket tyckte hon. Jag blev ju rånojjig, men fick sen lyssna på hjärtljuden som var fina och den levde om där inne.

Vi tog även upp tillväxtultraljudet som är inplanerat om ca 2 veckor. Hon sa att tycker man att det känns konstigt så ska vi ringa och tidigarelägga detta datum -bäst att göra tillväxtultraljud är v. 28-32+6. Jag kommer vara i v. 31+5 när detta görs. Man kommer då kunna se om barnet är stort, är det stort så kanske man inte låter mig gå fullt ut. I övrigt sa hon att "IVF barn" i regel är mindre än de som kommit till via "sängvägen" -det är första gången jag hört det och vet inte om det är sant eller inte.

För att jag inte ska få uppleva min tidigare förlossning så har jag ändå ställt in mig på att jag kommer föda i v. 38. Så jag räknar med att få bebis om ca 8 veckor....blir det senare så känns det okej också men jag behöver inte bli så överraskad som sist.

Dagsfärsk bild:

-Bloggat ifrån min Iphone.

Utmaning

Nu är det dags att ta tag i de två utmaningar jag fått -blev jätteglad av dem!

Så jag börjar med den jag fick från Lilla Jag

Reglerna lyder som följande:

- Each tagged person must answer the 11 questions given to them by their “tagger” and post it on their blog.
- Then, choose 11 new people to tag and link them in your post.
- Create 11 new questions for the people you tag to answer.
- Go to their page and tell them they’ve been tagged!
- Do not tag back to the person who has already tagged you

Frågor:
1. Om du fick dejta en kändis, vem skulle det vara?
    -Äh...har aldrig vågat tänka tanken då jag blir barnsligt löjligt nervös varje gång jag ser en kändis.

2. Vilka är dina tre bästa egenskaper?     Envis, kontroll och planerar freak.

3. Vilka är dina tre sämsta egenskaper?
    Har svårt att tänka om när jag bestämt mig för något, det är väl att jag jämt ska ha sån kontroll och
    vilja planera allt.

4. Vad kan du absolut inte äta?
    Sill och lakrits.

5. Ditt absolut bästa minne?
    Det finns många: vårt bröllop, när vi var ute med vår båt på somrarna, vår tidigare hund och    många många tillfällen med familjen.

6. Har du någon hobby?
    Fotografera

7. Hur träffades du och din partner?
    Vi sågs för första gången på midsommarafton, jag var då ihop med hans kompis. Sedan träffades
vi ute på ett ställe några gånger innan han bjöd hem mig.

8. Vad ångrar du mest i ditt liv?
    Det är tyvärr inget jag kan styra över egenligen, men jag önskade att jag hade en mamma som
    aldrig drack alkohol.

9. Hur ser ditt drömbröllop ut?
    Jag fick mitt drömbröllop. Jag var 21 år när vi gifte oss. Vi hade ca 100 gäster och liveband. Älsklings kusin sydde min klänning och vi var så fina. Vi vigdes i en underbar kyrka och hade festen på svärföräldrarnas "loge" de hade renoverat. Maten (buffe) hade bästa kompisen lagat och den var bara bäst. Kostnaden kunde ändå hållas nere då vi hade/har många kontakter.

10. Hur många barn trodde du att du skulle få som liten?
      Minst tre-fyra.

11. Vad är det bästa som har hänt i ditt liv?       Våra hus, mitt jobb, min man och dotter, att vi haft möjlighet att äga en hund och även en båt.

**********************

Samma utmaning fick jag även från Sara

1. Hur träffades du och din partner?
Vi sågs för första gången på midsommarafton, jag var då ihop med hans kompis. Sedan träffades
vi ute på ett ställe några gånger innan han bjöd hem mig.

2. Om du fick välja fritt, vart i världen skulle du då vilja bo?

I Sverige -jag är sådan där trygghetsperson som är rädd för okända platser:) Åker gärna till samma semestermål.

3. Vad lägger du mest pengar på i "nöjesväg"?

Kläder & inredning

4. Vad gör du om 5 år om du får "sia" i framtiden?

Jag har en dotter på 13 år och ytterligare ett barn på 5 år. Jag tror jag kommer jobba kvar på samma jobb, kanske börja tröttna och söka mig nytt. Vi kommer ha hund och börja titta på vilken båt vi ska köpa. Kanske renovera köket.

5. Vilket är ditt drömyrke?

Psykolog eller ambulansförare, men som yngre var det polis.

6. Hur ser din perfekta 4 veckors semester ut?

Sol och lagom varmt. Mycket pengar som kan spenderas på kläder, loppisar, inredningar. Gärna några dagar på sjön..tyvärr har vi ingen båt. Åka till systers och svågerns landställe. Kanske åka till någon nöjjespark.

7. Har du varit "kär" i någon kändis? Isåfall vilken?

Nej

8. Favoritbok?

Jag tycker om Martina Haags böcker.

9. Hur ser ditt drömbröllop ut?

    Jag fick mitt drömbröllop. Jag var 21 år när vi gifte oss. Vi hade ca 100 gäster och liveband. Älsklings kusin sydde min klänning och vi var så fina. Vi vigdes i en underbar kyrka och hade festen på svärföräldrarnas "loge" de hade renoverat. Maten (buffe) hade bästa kompisen lagat och den var bara bäst. Kostnaden kunde ändå hållas nere då vi hade/har många kontakter.

10. Om du fick bjuda valfri kändis på kommande middag, vem skulle du välja och varför?

Ingen...skulle bli så nervös så hela middagen skulle bli förstörd.

11. Vilken är din favorittid på året? Utveckla gärna varför

Jag älskar årstidsskiftningarna, från vinter till vår och från sommar till höst. Jag tröttnar snabbt på en och samma sak. Dock så längtar jag just nu grymt mycket till sommare, slippa alla krångliga kläder nu med den stora magen. Tänk att bara kunna ta på sig en klänning och sandaler. Annars brukar det vara hösten, den klara och kalla luften. Alla färgskiftningar på träden.

***************************

Nu till den svåraste biten, att välja ut de elva personer jag ska ge den vidare till. Men denna gång (utan att veta ifall dem redan har fått en) så utan inbördes ordning väljer jag:

Suz
Ladybond
Jenny_Maria
Tonci
Evl
Luiza

Ninna

IVF Karusell

Maria

Sara

Malin

Mina 11 frågor är:1. Hur ser ert drömboende ut?

2. Vilka länder har ni besökt?

3. Om ni skulle vinna 1 miljon kronor, vad skulle ni vilja göra?

4. Har du varit hemligt kär i någon ? (Typ kändis, kompis?)

5. Vilken är er drömbil?

6. Vad jobbar ni med idag och vad är ert drömyrke?

7. Vad är ert favoritklädesplagg?

8. Hur ser er drömjul ut?

9. Om du hade obegränsat med pengar, vad skulle du vilja göra på din semester?

10. Skulle du vilja ändra något du varit med om i ditt liv?

11. Vad är det pinsammaste du gjort i ditt liv?

Uppdatering av tjejerna......

Tänkte skriva lite uppdatering av flickorna som föddes för tidigt av min syster.

På valborg var det andra gången som min syster hade permession från sjukhuset, hon sov även hemma med familjen för första gången sedan förlossningen. På morgonen fick hon skjuts tillbaka, men deras tidigare pojkar fick inte följa med in och se på sina småsystrar då de blivit förkylda.

Jag säger det igen, jag avundas inte deras situation. Vilken press de lever under. Om flickorna hade legat kvar i magen hade de idag varit. v. 30+5, men istället fyller dem 3 veckor och 3 dagar. Den ena av tjejerna är en "mönsterelev" och följer utvecklingen precis som prematurbarnen ska. Den mindre har haft flera dippar och vid två-tre tillfällen har det varit fara för hennes liv. Hon har nu en kraftig infektion och vätska i lungorna så nu är hon tillbaka till vad hon vägde vid förlossningen (ca 750g). Men vi alla hoppas att hon får komma hem tillsammans med sin syster, för hon är verkligen en envis liten fighter med ett jäkla humör. Medan syrran är lugn och harmonisk som tar livet med ro. Det är så coolt att se att de redan så tidigt har olika personligheter. Systers mål har varit att komma hem till midsommar, men med den utveckling det går för den lille så är hon rätt tveksam.

Kort på den minsta som sträcker lite på sig.
Fötterna är oportionerliga till resten av kroppen, det kan man nästan se på kortet.

Valborg

Det här är nog en av mina bästa Valborgsmässoafton. Vädret har varit grymt och som jag skrev i tidigare inlägg har vi bott på vår nya altan under helgen. I lördags kom mellansyrrans söner och sov till oss tills på måndag så det har varit sådär galet härligt tempo. På varlborg kom syster, svåger och far till lunchen då vi grillade sedan hängde syster och svåger kvar tills kvällen. På eftermiddgen kom även bästa kompis med deras hund, de sov även över. På kvällen åkte vi till brasan som tändes vid sju tiden.....dock fick jag stå i 1.5 timme i sockervaddskö....vilket min rygg ogillade.

Älskling jobbade som i vanlig ordning på valborgskväll/natt. I vanliga fall brukar jag och skruttis fira valborg själva och sedan åker vi till brasan där vi bor, men detta år var faktiskt så mycker roligare...det håller nog även skruttis med om då hon fick bästa kompis som sovkompis också:)


Lunch: Barnvänligt grillspett, med ugnspotatis och tzatsiki. Melon till eftermiddagen. På kvällen blev det enchiladas och till efterrätt efter brasan vaniljglass med mosade jordgubbar. Kortet längst ner till höger är goingen som börjar bli mer och mer kompis med vår katt. Nu kan de vistas i samma rum utan väsningar:)

Altanbygget

Nu är dem och fixar det sista med jorden. Sedan är tanken att de ska komma tillbaka om en kortare period för att så gräset. När det är gjort är tjänsten vi köpt in klar. Sen är det vårat eget småfix som att plantera sju träd och en häck, vi får inte glömma staketet med 1150 pinnar som ska målas. Som tur är har de redan grävt och lagt ner planteringsjord till oss, så vi har bara det roliga kvar. Som ni förstår så kommer vattning stå på agendan denna sommar. Förhoppningsvis så får vi igång en brunn som ligger vid vår tomtgräns, så vi kan ta vattnet därifrån -det är ju rätt skönt att slippa denna tråkiga utgift med vattnet. Dock behöver vi handla in två slangar så vi kan köra tre vattenspridare samtidigt.....annars kommer vi inte göra något annat än att flytta runt på dessa vattenspridare. Roligare kan man ju ha:)

 Trädäcket är färdigt, nu är det två trappor som byggs. Efter det ska en vägg med tak på 5 kwm byggas samt insynsskydd som sen ska målas vitt. Det går inte beskriva med ord vilket lyx det är med altanen. Vi har bott på den denna helg, ätit både lunch och middag utomhus -helt underbart!

 Under tiden:

Ena trappan och olivträdet som ska sättas ut snart på trädäcket: