Vi avvaktar

Vi bestämde att vi avvaktar till nästa månad för en ny utvärdering om vi orkar hoppa på en ny behandling. Som jag känner idag känns det att vi kommer skjuta fram det ytterligare en månad. Så ev. blir äggplock v. 42.

Jag önskar just nu att vi bara sätter punkt och går vidare. Är så trött på all IVF. Nu undrar säkert fler varför jag tjatar om att jag inte vill "och varför skiter hon inte bara i det".

Men ni som själva är drabbade av ofrivilligt barnlöshet vet att hoppet är det sista som överger en. Om vi ska gå vidare så vill jag ge min man en ärlig chans att kunna bli biologisk far till ett barn till. Det känns inte rätt att göra ett sista försök innan vi prövar något nytt.

Grejen är den att jag vill gå vidare med donatorinsemination men innan det vill jag vara säker att IVF är helt kört för oss. Om nu alla IVF misslyckas för oss så kan läkarna göra en prognos om det finns en chans för oss eller inte.

Jag kan ju bli gravid, jag har ju varit det fem gånger. Men dem vill inte stanna, vilket enligt läkarna troligen beror på malens translokation.

För att försöka gå vidare i mina tankar och inte bara tycka synd om mig själv så ligger jag här i solen som ständigt blir täckt av moln. Det går inget vidare för mig:)



-Bloggat ifrån min Iphone.

Som en klocka

Idag kom tant röd som planerat (enligt min app på Iphone:)). Jag är evigt tacksam att min kropp och mens cykel fungerar som en klocka.

Men plötsligt blev jag osäker på om vi inte kommer ångra oss att inte sätta igång med IVF denna månad. Jag tror inte det, så det blir nog till att ringa kliniken och skjuta upp det en eller två månader.


-Bloggat ifrån min Iphone.

IVF kollega

Efter sex arbetsdagar har jag funnit en IVF kollega -så roligt!


-Bloggat ifrån min Iphone.

Godkväll i kvällsolen

Är glad och känner att livet är rätt gött. Jag började jobba i måndags efter flera års studier. Skönt att man kan känna att man är ledig och inte hela tiden tänka på vad jag behöver plugga på. Uppsatsen är i stort sätt klar och ligger hos handledaren för ev. ytterligare korrigeringar. Sedan är det dags för opponering (examination) senare i augusti.

Gällande IVF, så om vi skulle göra en IVF nu i aug så skulle vi köra igång om 10 dagar. Dock har vi har pratat om att avvakta någon månad till. Jag sitter just nu och funderar på anledningen. Jag tror det har med att sist vi gjorde vår behandling höll vi på att gå upp i atomer. Jag tycker inte om att trycka i mig massa hormoner och blir asdeppig. Maken känner sig maktlös och får bära upp hela familjen. Detta tär på både äktenskapet, vänskapen och föräldraskapet. Detta är inget varken jag eller min make vill gå in i nu när vi njuter av slutet på sommaren, jag börjar jobbet och skruttis ska börja 1:a klass.

Kanske det blir av i sep eller okt. Sedan åker jag till USA i tre veckor i november och i december kommer de ha stängt när det är dags för oss, så dessa två månader går bort.

Fördelen är ju också att jag hinner gå ner lite mer i vikt. Jag har BMI 27 nu, men skulle vilja komma ner till 25.


-Bloggat ifrån min Iphone.

Ångest

Jag har inte haft ångest på länge, men nu har den mig i ett järntag och jag orkar inte kämpa emot.

Det är en del saker som händer i mitt liv just nu som jag känslomässigt kämpar med. Det kommer bli bra med tiden, men det är jobbigt just nu.

Jag är glad att min man finns där och vet hur han ska tackla mig. För själv flyr jag undan och vill bara gömma mig.

Idag blir det ryggläge i sängen och soffan för mer orkar inte kroppen just nu.

När jag är så här psykiskt sänkt så vill jag gärna tycka synd om mig själv och älta i det dumma. Våra svårigheter till att få barn kommer jä-ligt nära till hands.

Jag får ta den här dagen och hoppas på att morgondagen blir bättre.

-Bloggat ifrån min Iphone.

Sålt vår historia

Förra veckan fick vi ett infall och sålde av skruttis alla barnsaker som barnvagn, bilbarnstol, resesäng etc. Det var asjobbigt och vid ett tillfälle sa jag till och med till en köpare att jag inte visste ifall vi skulle vara hemma (trots att vi var hemma och målade huset). Efter telefonsamtalet grät jag, jag ville inte alls göra mig av med de sista sakerna som påminde om skruttis bebistid.

Nu i efterhand är det så befriande och jag är glad över att vi sålde nästan allt. Vi bedtämde att när det är dags för nästa unge så köper vi nya saker till just den bebisen/ungen.

Denna grät jag för:)


-Bloggat ifrån min Iphone.

Mens och ledsen

Vilken PMS jag haft denna månad, känns som jag varit skonad ifrån den några månader nu. Mitt humör har bokstavligen åkt upp och ner i en hisnande fart. Varken jag eller resterande familjemedlemmar hänger med.

Jag är ledsen också, är nära till gråt. Blir det för mycket motgång så rinner de över.

Är rädd också nu när skolan i stort sätt är över så får jag tid att tänka och reflektera. Jag märker det redan nu, och det har bara gått en dag in på sommarlovet. Förhoppningsvis är det bara min PMS som ställer till det, att jag känner mig ledsen över det vi inte har.

I vanliga fall när tanken dyker upp om syskon så lyckas jag ofta tänka om och se allt positivt jag har runtomkring mig. Att det kommer lösa sig. Men när jag är så här otröstlig så orkar jag inte hålla emot och tårarna rinner.

Jag får ge det några dagar, sen får jag ta i med hårdhanskarna, anstränga mig ännu mer. För jag vägrar att hamna i en svacka igen.


-Bloggat ifrån min Iphone.

Längtan

Jag har varit övertygad om att vår nästa IVF får vänta ett tag till. Eftersom jag börjar jobba efter några års studier i augusti, vi ska på 3 veckors utomlands semester i november och jag ska gå ner mer i vikt så har det känts mest naturligt. Det som övertygat mig mest är att behandlingen var så grymt jobbig sist och jag vill inte må dåligt under allt roligt som sker i höst.

Men så räcker det med att man läser några IVF bloggar så vill jag köra på nu, helst igår.....

Jä-la karusell är det vad det här är....


-Bloggat ifrån min Iphone.

Ofrivilligt barnlösa mår psykiskt dåligt

Äntligen börjar "man" fatta hur det egentligen är att vara ofrivilligt barnlös.

Läs artikeln i DN här.

Bebis sugen

Oh hjälp vad jag är bebis sugen. Det är helt galet så sugen jag är på en bebis, det bara pirrar i magen och jag kan bli helt tokig av tanken att det kanske inte blir en till bebis hos oss.

Ville bara få ur mig det! Att jag vill ha en bebis NU! Jag vill ha en liten minimake till:)

Medicin hämtad

Det blev inte maken som fick åka till apoteket för att hämta ut all IVF medicin, det gjorde jag och skruttis. Jag hade missat att ge maken fullmakt för att kunna hämta ut i mitt namn.

Men det gjorde inte så mycket, då hann vi med andra ärenden "på stan". Bland annat lånade jag boken "The secret -hemligheten" på bibblan som jag hört ska vara så bra, sen passade jag på att reservera den nya boken "The secret -kraften" som är en efterföljare.

Ja, nu är det väl bara att vänta tills IVF proceduren är igång om lite mindre än 2 månader. Jag minns inte, men jag tror inte att maken vet om det riktigt ännu, eller så gör han det. Jag vet faktiskt inte vad vårt "gemensamma" sista bud var.

Det är ju så att jag ändrar mig hela tiden, så detta "bud" kanske inte är det sista. För ena stunden så vill jag köra igång igår och andra sekunden så vill jag vänta flera år, men det är typiskt mig i ett nötskal. Så därför avvaktar jag att säga vad jag vill tills jag själv är säker, för maken får väl psykbryt annars.

Men för denna stund så är det mindre än 2 månader kvar,

men om en vecka kan det ha ändrats:)

Kram till er alla!!

Medicin beställd

Nu har jag fått tummen ur arslet och ringt apoteket. Nu är både Menopur, Cetrotide, Ovitrelle och Crinone beställd. Får flörta lite med maken att han kan hämta ut dem på fredag. Jätteskönt att kunna hämta ut de nu när vi ändå är uppe i maxgränsen på frikortet och behöver inte betala något.

Så vi får hoppas att detta försök lyckas så det inte behöver kosta mer pengar för att göra barn.

IVF 6

Kliniken ringde igår, ny medicin är utskriven. Det blir Menopur denna gång också, men en högre dos. Istället för 250IE blir det 300IE. Känns ok!

Eftersom jag är osäker på när vi skulle göra nästa IVF så bestämde vi start vid min mensstart runt den 13 augusti, med ägguttag runt den 25 augusti. Om vi vill avvakta så ringer vi bara och skjuter fram allt.

Känns ok det också, nu vill jag bara få detta gjort känns det som. Jag känner mig klar med IVF och alla dessa biverkningar, om vi tittar på oddsen så känns dem inte så bra. Utav 5 IVF har vi enbart fått tillbaka 1 befruktat ägg vid ett enda tillfälle. Men vi kör på med dessa två vi har kvar sedan är det dags att gå vidare i planeringen. Jag är inte redo att "ge upp" och jag ber på mina bara knän att inte maken heller är det.

Livet går vidare....

...men jag hade en tung tid efter vi misslyckades med vår senaste IVF. Jag tror inte att det egentligen hade med resultatet att göra (jo, självklart påverkade det men var inte den stora biten).

Jag tror att det är alla dessa år av längtan och behandlingar som gör sig påminnd när man är "in action", det bara överöser sig med gamla minnen och eftersom jag mådde aspiss förr så påminner behandlingen om det.

Men nu känns det som att jag är på benen, vacklande ben som kämpar för att hålla mig stabil. Jag planerar att göra ett litet sommaruppehåll med denna blogg, för att påskynda läkningen av den trasade själen. Vi vet inte riktigt när vi kommer göra nästa IVF, vi har pratat om allt från efter nyår, få tillbaka pengarna för de behandlingar som är kvar, till att köra igång i augusti. Så tiden får utvisa detta, när vi är redo igen.

Dock vet jag att jag kommer undvika bloggar som handlar om ofrivilligt barnlöshet och IVF för att inte ständigt bli påmind. Jag hoppas ni förstår, men jag kommer tillbaka starkare och piggare än tidigare:)